söndag 26 augusti 2012

Vad jobbigt det kan vara med att vara sjuk och ingen förstår..

Behöver verkligen skriva av mig nu för jag bär detta inombords  så vill du inte läsa detta klicka bakåt och leta efter ett annat inlägg om du vill läsa....
Känner mig inte speciellt motiverad att gå iväg till praktiken imorgon...
Orkar inte med att människan ska köra och pressa mig så stressen sätter igång o det ploppar upp mer smärtsamma bölder på olika områden..
Det är komiskt att hon säger att hon förstår mig och tycker det är konstigt att alla andra i min omgivning inte gör det.. Men hon förstår ju inte heller eftersom hon får mig att må så dåligt att jag tänker på det och är stressad när man har varit på semester/ ledig några dar/veckor och så terrar hon mig på mobilen när man är ledig.. Ständigt påmind..  Och sen att det smärtsamma blommar på helt nya ställen på kroppen där man inte har haft förut på närmaste 17, 18-åren eller mer!!!
 
Men har fixat månadskort iallafall så jag kan ta mig iväg nu om det går att gå nu med det smärtsamma som sitter vid ljumsk troskanten så man får ont när man går med det benet.....
Hoppas betygen kommer i veckan så jag kan söka utbildning snart står verkligen inte ut med detta!
Då kanske jag kan lägga min kroncentration på nåt vettigare så jag mår bättre..

Ska jag behöva må så jävla mycket sämre i mig än vad jag redan gör varje dag som har en kronisk sjukdom som inte dom har hittar nåt botemedel till än och går på massa mediciner då för att försöka lindra dessa prinsess eksem (Hidradenitis Suppurativa).....
Jag förstår inte hur dom andra orkar som är i samma arbets grupp som mig..
Eller så är jag ensam att bli behandlad så..

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar